Fredrik

Trapped in the Drive-Thru

2011-09-28T22:24:00.000+02:00

Följande musikvideo är med en av mina favoritartister. "Weird Al" Yankovic gör här ett vardagsporträtt som på pricken fångar känslan i min och Madelenes relation. Jag välkomnar er till familjen Daun-Samuelsson...

Den enda skillnaden mot verkligheten är att Madelene brukar sitta bakom ratten. Jag är för lat för att orka köra.

Andar i ögat

2011-09-11T22:26:00.002+02:00

Denna lilla betraktelse ägde rum när jag var hos optikern för några veckor sedan.

Där satt jag och väntade på min tur. Över axeln hörde jag en konversation mellan optikern och mannen före mig i kön som tydligen fått proteinutsöndring i ögat. Mannen berättade att han såg skuggbilder som for omkring överallt. Jag frågade mig själv: "vad tänkte människor med proteinutsöndringar i ögonkroppen på den tiden människan inte hade kunskap om ögats anatomi"? Det skulle inte förvåna mig om flertalet av dessa drog slutsatsen att de kunde se andar...

Sunt förnuft och Magnus Betnér

2011-08-19T13:08:00.000+02:00

Jag uppmanar mina (uppskattningsvis) fyra bloggbesökare att se den politiska plädering nedan och påverkas av dess budskap.

Jag blir inspirerad av Magnus Betnér. Han är fri i tanken. Han tar inte hänsyn till politisk korrekthet. Jag gillar den känslan av frihet. Därför låter jag nu mina tankar gå fritt apropå två citat som yppades i min närhet under sommaren.

"Varför finns det olika partier egentligen? Allt handlar väl ändå om sunt förnuft."

När jag hörde detta sägas fick jag genast två motfrågor i mitt huvud. Är det möjligt för två personer som båda använder sunt förnuft att komma fram till olika slutsatser? Är det sunda förnuftet en bra vägledning för beslut?

Kan det sunda förnuftet ge upphov till olika uppfattning? Ja, absolut! Det som jag ser som självklart och sunt förnuft är helt och hållet beroende av mitt perspektiv. Som människa har jag haft fel många gånger. Jag har missförstått och feltolkat, även saker jag varit övertygad om.

Är sunt förnuft en bra vägledning? Att väldigt många människor skulle ha helt fel om samma sak är fullt möjligt, och säkerligen inte ovanligt. Därför kan inte sunt förnuft refereras till som det enda argumentet i en diskussion. Tvärt om. Om ett beslut är på väg att fattas på pur sunt förnuft borde det ringa en varningsklocka som uppmanar till ett seriöst ifrågasättande. De bästa beslutsfattarna är de som vågar gå emot sin förutbestämda åsikt och i tanken pröva andra perspektiv, som grundligt försöker sätta sig in i frågan och ta del av undersökningar innan de fattar sitt beslut. Att i ett senare skede våga ompröva sitt beslut i ljuset av nya argument och nya undersökningsresultat är precis lika viktigt.

"Det finns ju ingen anledning, så självklart skall det inte vara tillåtet att få ge tjejnamn till killar."

Detta yppades i en diskussion om namnlagsstiftningen. Själv skulle jag inte ge min son ett vedertaget kvinnonamn eller ett mansnamn till min dotter. Jag vet hur starka påtryckningar det finns om vad som är korrekt. Även om jag gärna går emot dessa sociala konventioner om jag vill det så ser jag ingen anledning till det i detta fall.

Om det skulle finnas en nybliven förälder som till motsats till mig tycker att ett specifikt kvinnonamn skulle vara helt perfekt för sin son, kan vi som samhälle då neka föräldern att ge barnet ett sådant namn med argumentet: det finns ingen anledning till det?

Ur mitt perspektiv finns ingen anledning. Men ur förälderns - som vill ge sin son ett kvinnonamn - finns det en anledning, nämligen att föräldern vill det.

Det är en stor och viktig utmaning att respektera att andra människor kan - och gör - andra bedömningar än vi själva. I Europa dör flera barn varje år i olyckor med ballonger. Skulle man inte alls se tjusningen med ballonger vore det kanske självklart att fatta beslutet att nu är det dags att förbjuda ballonger - vi räddar ju liv! Och inte bara liv, utan småbarns liv!

Frågan är vem som skall göra denna riskbedömning? I de flesta fall gör föräldrarna denna bedömning. Men vissa saker kanske är så riskabla att vi som samhälle bör förbjuda föräldrar att någonsin ta risken. Är ballonger så riskabla att de bör förbjudas? Är ett vedertaget kvinnonamn på en pojke så riskabelt att det bör förbjudas?

Även om mitt sunda förnuft - eller snarare min erfarenhet av vad som är vanligt - säger att söner inte ges namn som av vårt samhälle klassats som kvinnonamn, så är det i sig inte ensamt skäl nog att sätta upp regler för vilka namn som föräldrar får och inte får ge sina barn. Det måste i så fall finnas andra argument bakom dessa lagar.

Moraliserande förmynderi är mänskligt, frestande och enkelt att sjunga med i. Att gå emot sitt sunda förnuft och i ödmjukhet låta insikten sjunka in att ens egna perspektiv är just ens egna perspektiv är svårare, men alltid att föredra om ambitionen är fred och hållbar personlig och samhällelig utveckling.

Jämställdhet

2011-07-05T19:40:00.010+02:00

Sedan mandatperiodens början sitter jag med i demokratiberedningen i Kungälv. I demokratiberedningens uppdrag ingår att bevaka jämställdhetsfrågor i kommunen. Som diskussionen gått i beredningen har jämställdhet definierats som ett statistiskt tillstånd där kvinnor och män är jämt fördelade i alla de områden som vi människor kan vistas i, samt att kvinnor och män juridiskt och framför allt socialt värderas på samma sätt. Jämställdhetsdebatten har således främst handlat om att hitta sätt att påverka vad människor skall vilja göra med sina liv, allt i ett till synes gott syfte att uppvärdera kvinnor till männens nivå.

När jämställdhet definieras på detta sätt får jag stora problem. Målet krockar med min vänsterliberala politiska agenda, och påståenden om hur männen är förfördelade kvinnor i oförskämt många områden backas inte upp med bevis, utan tas för givet som en självklarhet. När jag ifrågasätter om det verkligen finns en skillnad och om skillnaden i så fall verkligen beror på just könet, att det i själva verket kanske handlat om slump eller skensamband, besvaras frågan med argumentet att jag som man självklart inte kan se problemet eftersom jag inte drabbas av den påtagliga orättvisan som kvinnor dagligen utsätts för.

Hur tacklar jag då denna situation där det ligger i mitt uppdrag att bevaka jämställdhetsfrågor när jag som man är oförmögen att se problemen och dessutom inte ens har som agenda att jobba för jämställdhet enligt den definition som jag presenterade ovan? Jag hittade en annan definition av jämställdhet som jag nu delar med mig av till dig:

"Jämställdhet betyder samma rättigheter och skyldigheter för könen. Ifall män och kvinnor väljer lite olika på vissa områden innebär det inte en brist på jämställdhet, än mindre diskriminering, eftersom individens val måste respekteras." - Per Ström

Tack vare Pers formulering har jag nu lyckats göra mig fri från problemet genom att definiera om bevakningsområdets innebörd på ett sätt som är hanterbart, helt i linje med kristdemokratisk politik och med vad som är ett rimligt kommunalt åtagande. Tack Per!

Jämn fördelning mellan kvinnor och män är oklokt att ha som mål eftersom det förhindrar ett viktigare mål: jämställdhet. Jämställdhet är när kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter. Om man skall uppnå jämn fördelning innebär det att man måste ge särskilda rättigheter till det underrepresenterade könet, vilket är ojämställt, enligt Pers jämställdhetsdefinition.

Att alla kommuninvånare skall värdera kvinnor och män lika högt är oklokt att ha som mål eftersom det krockar med målet om åsiktsfrihet. Det ligger i min skyldighet gentemot de kristdemokratiska väljarna att kämpa för att människor själva skall få värdera som de vill.

Jag vill avsluta med att citera ett intressant ställningstagande kring feminismbegreppet i Sverige, detta också av Per Ström. Feminism som begrepp har jag fortfarande inte tänkt färdigt kring. Jag vet inte om jag är feminist eller inte.

"Feminism är antijämställdhet, eftersom begreppet är kvinnocentrerat och praktiskt taget all feminism i praktiken utgör en fackförening för kvinnor. I dagens Sverige förekommer både ett utbrett mansförakt och diskriminering av män. Vi har fått ett feministiskt vinklat samhällsklimat. Bland annat är män den enda grupp som diskrimineras i svensk lag. Detta utesluter inte att kvinnor diskrimineras, eller har nackdelar, på andra områden." - Per Ström

Besök gärna Per Ströms blogg GenusNytt.

Den Gyllene regeln

2010-10-29T16:46:00.004+02:00

”Allt vad du vill att andra ska göra för dig det ska du också göra för dem.”

Tänk dig ett par, en man och en kvinna. Kvinnan vill att mannen klämmer hennes finnar. Mannen vill inte att kvinnan klämmer hans. Skulle detta par följa den gyllene regeln skulle ingen få som de vill.

Mannen vill inte få sina finnar klämda och ska därför enligt den gyllene regeln låta kvinnan få slippa detta, även fast kvinnan vill få sina finnar klämda

Kvinnan vill få sina finnar klämda och ska därför enligt gyllene regeln klämma mannens finnar, även fast han inte vill att hon ska göra det.

Ja… precis så här dumt kan man välja att tolka. Man skulle lika gärna kunna tolka det såhär:

Mannen vill att oavsett om han vill få sina finnar klämda eller inte så ska det respekteras. Kvinnan vill detsamma. Därför ska mannen klämma kvinnans finnar, därför att han skulle vilja att hon gjorde detsamma om han ville det. Kvinnan ska låta bli att klämma mannens finnar, eftersom att hon vill att han skulle göra det samma om hon inte ville få sina finnar klämda.

Samma regel. Två motsatta handlingar beroende på tolkning. Ingen av dem är ”fel”. Den ena tolkningen är ur mitt perspektiv mer fanatisk. Den andra är mer sympatisk.

Om man på frågan ”Hur bör man leva sit liv?” svarar ”Lev efter den gyllene regeln.” har man gett ett svar. Men det svaret, liksom alla påståenden, måste tolkas.

Mitt påstående: inte ens de regler som kan tyckas gyllene är i sig själva varken bra eller dåliga.

Vad är empati?

2010-09-15T15:59:00.002+02:00

För dig som inte är så bra på engelska kan jag säga att det i denna film pratas om vilka vi ser som "vi", och vilka vi ser som "dem". Det hävdas, med goda argument, att människans främsta drivkraft är att socialisera sig med andra. Det betyder att vi människor försöker efterhärma andra människor som vi identifierar oss med. Dessa känner vi empati för. De är som oss.

För flera tusen år sedan innefattade "vi"-identiteten endast den stam man bodde med. Allt eftersom åren gått har identiteten expanderat till större grupper. Idag har vi ett tydligt "vi" i vår nationalitet. Vi ser oss som svenskar. I filmen argumenteras det för att vi har mycket att vinna på att expandera "vi"-identiteten till allt liv, för att på så sätt väcka vår empati för hela vår jord. Efter att ha sett filmen känns budskapet inte bara vackert, utan också realistiskt och som en väl underbyggd ståndpunkt.

Vem kastar den första stenen på denna valaffisch?

2010-09-01T20:32:00.008+02:00

Man kan fråga sig varför jag som politiker med en blogg sällan gör politiska inlägg... Plötsligt under pågående valrörelse händer det! Jag kommer inte med något eget, men inte desto mindre intressant.

God journalistik.

På förekommen anledning länkar jag nu i efterhand till en av de LO-affischer som smyckar Kungälv nu i valtiden, som detta inlägg är en respons till.
[ Klicka Här ]

Vuvuzela implementerad i YouTube

2010-07-03T20:12:00.007+02:00

Detta blogginlägg är om möjligt felaktig om några dagar eller åtminstone veckor. Men informationen är så högaktuell i skrivandets stund att den måste informeras till alla mina två dagliga läsare (varav en är jag själv)!

Klicka på YouTube-fönstret nedan så att filmen öppnas på YouTubes sida.

Ser du fotbollen i den nedre menyraden för filmen? (Inte i min blogg, utan på YouTube-sidan som du klickade upp.) Klickar du på fotbollen kommer du att få njuta av en VM-tuta-kör som ackompanjerar filmen. Helt fruktansvärt roligt, och lika fantastiskt störande. Jag kan inte låta bli att klicka på ikonen och missar därför bitar av det fina Marcus Birro har att säga. Det måste ha varit en stor kulturell snilleblixt som slagit ned i huvudet på programmeraren för YouTubes videospelare.

Idag har jag...

2010-05-22T22:18:00.008+02:00

Jag har en passion för datorn. Att spela datorspel, surfa på Internet, programmera, och till och med att skriva i Word, är kul! Datorn är för mig det en häst är för en ryttare, eller ett instrument är för en musiker. När jag är ledig sitter jag ofta en hel dag framför datorn. Idag var en sådan dag...

Idag har jag designat om dauntown.se. Även denna gång var det ett besök på en helt annan hemsida som inspirerade mig till designen.

Idag har jag för tredje gången lyssnat på Tony Robbins föreläsning om varför vi gör det vi gör. För fem år sedan läste jag Din grönslösa styrka av Robbins. Han har sedan dess fortsatt att ge mig intellektuella verktyg som hjälpt mig att se mig själv och världen ur andra perspektiv.

Idag har jag spelat följande spel:

Warcraft 3 (Blizzard TD)
Icewind Dale 2
Pac Man, på Google!

Idag har jag hittat följande bild med mig på facebook:

Bilden är på oss som var med i kören på riksfinalen av SMASK.

Idag har jag längtat ihjäl mig efter Madelene...

SMASK

2010-05-14T23:21:00.009+02:00

I morgon 19:00 river vi av riksfinalen av SMASK (Sveriges MusikAkademikers Sång Kontest) i Lisebergshallen. SMASK är som melodifestivalen med medverkande från musikhögskolorna i Sverige. Den musikaliska kvalitén är mycket högre än på den "riktiga" melodifestivalen (liveorkester) fast inte i närheten så påkostat. Min roll i det hela är att gapa halls i doakören och skaka lite diskret på rumpan, för att verka engagerad, men utan att stjäla showen från artisterna. Jag är alltså med på ALLA låtar och sjunger. Därför kommer jag GARANTERAT att sjunga på vinnarlåten!

Kom dit! Biljetter kan du boka, men det går även att betala vid inträdet. Lisebergshallen är stor, så det lär nog knappast bli utsålt. Men runt 1000 personer kommer det nog i alla fall. Det blir bra tryck vågar jag lova!

19:00 Lisebergshallen 15 maj

Här är en bit av förra årets vinnarlåt. Maria som sjunger är även en av konferenciererna i år.

Enkla ord, stor betydelse

2010-04-14T22:51:00.011+02:00

Nu skriver jag något som jag vill att alla ska läsa. Visst är det fantastiskt att vi människor har förmågan att sammanfatta komplicerade saker till något enkelt, och sedan avkoda det för att snabbt minnas det komplicerade. När jag ser ett fotografi på mig själv så minns jag massor med saker om tillfället då bilden togs. En hel dag kan återupplevas genom ett ögonkast på en bild.

Ibland får jag en tanke som känns så viktig att jag vill bära den med mig som en vägledande insikt för livet – ett motto. Jag försöker då hjälpa mig själv att minnas genom att sammanfatta tanken i ett endaste ord. De gånger jag lyckats har jag nedtecknat ordet i en textfil på min dator. Dessa ord är från och med idag sex till antalet. Tyvärr minns jag inte när jag skrev första ordet, men jag tror det är flera år sedan. De fem första orden är:

Kommunicera
Fred
Lugn...
Liv!
Definiera

Alla dessa fem ord betyder något specifikt för mig, något mer än bara ordets språkliga innebörd. Orden får mig att snabbt minnas tankegångar som kräver mer tid att förklara en ett ynka blogginlägg.

Det sjätte ordet, som jag adderade till listan idag, började inte med en tankegång. Nej, tvärt om så hörde jag ordet och fick tankegången därefter. När jag hörde ordet upplevde jag det som att jag läste på någon annans lista och förstod insikten personen som skrev det måste ha haft.

Ordet yppades av Johan Norberg i ett inslag på SVT och genast sattes det igång en tankeprocess i mitt huvud. Jag associerade till lekfullhet, de stora möjligheterna som livet erbjuder och passionen som kommer av att ta tillvara på de möjligheter som presenteras.

Ordet är: Livsnjutaranda

Från och med idag skall jag försöka bära det med mig.

P.S. Den inledande meningen knyckte jag från ett tal av Barack Obama. Jag gillar frasen eftersom den tydligt deklarerar att man ger sitt eget mandat till det man skall säga – att man tror på det.

Fill Space with Gas

2010-02-24T01:43:00.006+01:00

Ni har tjatat länge. Men jag har fortfarande ingenting att säga. Så jag fyller ut tomrummet med en kul grej jag och Madelene gjort ikväll. Håll till godo:

Inspirationen fick vi från comixed.com.

Önskelista 2009

2009-12-07T19:19:00.002+01:00

Trycket har varit stort från mina släktingar att publicera en seriös önskelista nu inför de stundande julklappsinköpen. Därför satte jag mig ned och tänkte till ordentligt vad jag verkligen vill ha. Ambitionen var att komma på mist tio saker. Min stund av tänkande resulterade i följande önskelista:

Ostbågar
Bok: Den eviga matchen om lyckan - Johan Norberg
Digitalpiano: Roland FP-7 (sådan som Viktor har)
Glasögon
Snygga Jeans
En till flickvän
Presentkort på Pizzeria
Biobiljetter
Signerad singel: Låta sig älskas - Torbjörn Daun
Friska barn

Varsågod mamma och alla andra som tycker jag är värd en present till jul! Dock tror jag mig veta säkert att Madelene kommer att ge mig boken i julklapp, så köp inte den...

Joakim Claesson, trubaduren

2009-12-07T14:26:00.004+01:00

Joakim Claesson är en vän till mig. Han är inte med i Dauntown, men han har gett sig in i detta med att lägga upp musikklipp på YouTube. Jag frågade honom om det var ok om jag lade upp denna video på min blogg. Det fick jag.

Joakims musikaliska interpretation och gitarrspel imponerade på mig så jag vill gärna dela det med alla mina dagliga 4 besökare (Enligt statistik från StatCounter).

Joakim har också en egen hemsida ekul.nu.

Kommentar till: Varför är man rädd för fördelning

2009-09-16T20:00:00.012+02:00

Detta är en kommentar på blogginlägget Varför är man rädd för fördelning av Grön.

Skattesystem är inget statiskt enkelt där det räcker att räkna med plus och minus. Låt mig ta ett exempel för att illustrera hur kontraintuitivt en skatteförändring kan fungera:

Exempel 14C
Ett företag har 10 anställda. Alla får 20tkr i lön. Utöver grundlönen betalar företaget en arbetsgivaravgift till staten på 30%, totalt 60tkr. Företaget har 260tkr i lönebudget vilket räcker precis till dessa 10 anställdas löner inklusive avgiften till staten. Staten får varje månad 60tkr från företaget i skatt (och kommunen får också ungefär 60tkr av de anställda genom ordinarie löneskatt).

Nu är det så att alla politiker i riksdagen vill få in mer pengar till välfärden. Ena partiet har en strategi där man höjer arbetsgivaravgiften (skatten) med 30%. ”Höjd skatt betyder mer pengar till statskassan!”, hävdar partiet självt. Det andra partiet har en strategi där man istället sänker arbetsgivaravgiften med 50%. ”De har inte lärt sig plus och minus”, påstår Johnny. ;-) Låt oss beräkna vad partiernas olika strategi får för konsekvenser för ovan nämnda företag och för statskassan.

Höjs arbetsgivaravgiften till 40% räcker företagets lönebudget bara till 9 anställda. Företaget måste avskeda en anställd. Om denna person inte får ett nytt jobb har den rätt att på sikt få ekonomiskt stöd från staten (eller kommunen). De 9 anställda genererar förvisso enskilt mer i skatt nu, men det är en färre som betalar. Resultatet av skattehöjningspolitiken blev ett jobb mindre, en bidragstagare mer och 8tkr mindre i skatteintäkt till staten, exklusive kostnaden för den som nu går på bidrag. (Kommunen får också cirka 8tkr mindre i skatteintäkt.)

Sänks arbetsgivaravgiften till 15% räcker företagets lönebudget till 11 anställda. Företaget anställer en till medarbetare. Om denna person som anställs tidigare gått på bidrag blir det en lättnad på kostnader för staten (eller kommunen). De 11 anställda genererar förvisso nu 50% mindre i skatt enskilt, men en extra betalar. Resultatet av skattesänkningspolitiken blev ett jobb mer, en bidragstagare mindre och 7tkr mindre i skatteintäkt, exklusive kostnadslättnaden för den nyanställda som tidigare gick på bidrag. (Kommunen får cirka 26tkr mer i skatteintäkt om de behåller en oförändrad skattenivå på kommunalskatten.)

Som du ser resulterade en höjning av arbetsgivaravgiften (skatten) i 8tkr mindre rakt av till staten och en skattesänkning i 7tkr mindre. Förändringen av skattenivån slog också på andra sätt som i sin tur påverkar summan pengar i statskassan. Det är alltså uppenbarligen inte så enkelt som plus och minus. I detta exempel syns det tydligt att en sänkning var att föredra!

Min mor jobbar ibland med socialtjänstärenden. Hon har aldrig kunnat berätta om något enskilt ärende eftersom det är konfidentiellt. Men hon kan berätta om generella problem hon uppfattar, och det gör hon ibland för mig. Jag tolkar det hon säger som att de människor som fallit ur samhällsstrukturen, de som till exempel inte har någon bostad, alltid också har helt andra problem än ekonomi i grunden. Det rör sig om narkomaner, alkoholister, barn till förståndshandikappade etc. Där hjälper ingen skattepolitik i världen. Att dessa människor inte klarar sig ekonomiskt beror knappast på att vi har rika människor i samhället. Däremot pekar det på att det kan finnas luckor i vår välfärd. Jag vill täta igen alla luckor i välfärden när de upptäcks så att ingen behöver falla mellan stolarna!

Syftet med skattesystemet är att få in så mycket pengar som behövs för att bekosta en högkvalitativ välfärd. Mitt politiska ställningstagande är att jag inte tror det tjänar något till att blint höja skatten för att få in dessa pengar. Och inte heller att förhindra folk att bli rika. Jag kan fortfarande inte se hur det skulle kunna leda till något gott med ett ekonomiskt system som omöjliggjorde det för människor att ha mycket pengar. Det minst dåliga vi kan göra är att laborera med skattesatser. Men den magiska välbalanserade skattesatsen är otroligt svår att förutse. Just nu tror jag rätt medicin för Sverige är det Alliansen gör – underlätta för företagen genom att bland annat sänka vissa skatter. Detta vill jag för att få in MER pengar till välfärden.

Kommentar till: Religion + Vetenskap = Sant

2009-09-15T13:42:00.010+02:00

Detta är en kommentar på blogginlägget Religion + Vetenskap = Sant av Joakim Claesson.

Vetenskapen försöker kartlägga den värld vi lever i. Om det finns något utanför denna värld, exempelvis Gud, faller detta inte inom vetenskapen. Det som finns utanför denna värld kan inte i sig bli grund för vetenskaplig forskning. Håller ni inte med, utan tror att det går att forska om det som finns utanför vår värld, tar jag gärna en diskussion om det.

Om det är sant att, som du, Joakim, hävdar att Robert Aschberg säger, att – vi människor behöver svar på vad som finns utanför vår värld – har vi följaktligen behov av något mer än vetenskapen. Jag tror att det är så. Därför håller jag med om din rubrik: Vetenskap + Religion = Sant. Vi bör både forska om vår värld samtidigt som vi har behov att spekulera om det som finns utanför den. Vetenskap och religion är med detta synsätt inte konkurrerande utan kompletterande.

Vad vetenskapen kan bidra med till religionen är att ge argument för huruvida den ena eller andra teorin som en religion presenterar är överensstämmande med vår värld. Om religionen till exempel påstår att Gud interagerar med oss så borde detta lämna spår i vår värld. Dessa spår kan forskas kring. (Exempelvis historierna i Bibeln.)

Vad religionen bidrar med till vetenskapen är ett utgångsläge för forskning. Vid ett ateistiskt utgångsläge (ateism är en religiös tro) prövar man hypoteser om världen utifrån att den uppstått genom slump och naturligt urval. Vid ett kristet utgångsläge prövar man hypoteser utifrån att världen är medvetet skapad. Handlar det om seriösa forskare kommer de fram till samma resultat vid samma experiment oavsett vad de har för religiös tro. Men utgångsläget påverkar val av forskningsmetod och olika metoder kan ge olika resultat. Och ens utgångsläge påverkar sedan även hur man tolkar resultatet.

Att en yttre värld inte går att studera bevisar inte att den är falsk. Det bevisar inte heller att den är sann. Därför kan vetenskapen aldrig motbevisa existensen av Gud, och skulle först kunna bevisa Gud om han på något sätt gjorde sig studerbar i denna världen. Jag som kristen tror att det var precis det som hände när Jesus föddes – Gud steg in i denna världen, som människa. Genom Jesus blir Gud något mer än en lös spekulation. Jesus kan nämligen forskas kring, och han påstod sig vara Gud, enligt Bibeln.

Lukas som som levde för 2000 år sedan var en vetenskapsman (läkare) som studerade dem som levt nära Jesus. Han skrev en bok om detta. Hans bok finns med i Nya Testamentet i Bibeln.

Kristendomens kärna

2009-08-21T22:10:00.015+02:00

Detta är en respons på artikeln: Vad är kristendom av Grön.

Den historiska bakgrunden till kristendomen (enligt sig självt) är ungefär såhär:

Först fanns Gud. Han skapade levande varelser. En av dessa varelser hävdade att han kunde göra allt bättre än Gud. Av någon anledning lät Gud påståendet bevisa sig självt. Personen som försökte gå sin egen väg tros vara en ängel vid namn Lucifer, men är mer känd som ormen eller djävulen. Han blev utkastad ur Guds rike och har än idag sitt eget rike för alla varelser som vill gå sin egen väg och inte bara göra goda saker.

Sedan skapade Gud det universum vi lever i; med alla de fysiska lagar vi är bundna till. Jorden var ett paradis utan död, sjukdomar etc. Men djävulen försökte på alla sätt få de första människorna att följa honom istället för Gud. Han lyckades med det som bekant. Ormen, som djävulen kallas i skapelseberättelsen, fick de första människorna att tjäna honom. De åt av den förbjudna frukten, dvs. att de gjorde en handling i strid mot Guds vilja.

Hade det bara handlat om ätandet av en frukt kanske Gud inte hade varit så hård. Men argumenten vi fick av djävulen var att: om vi äter av frukten skall vi bli lika mäktig som Gud. När vi då åt frukten var handlingen inte endast att vi åt av något som såg gott ut utan vi ville ta oss makten att göra även onda/själviska saker. I och med det blev djävulen kung över oss människor. Guds intention var att vi skulle leva i ett evigt paradis. Men när vi valde att lyssna på djävulen sket det sig rejält!

Gud älskar oss som sina egna barn. Även om vi nu hade valt sida – att gå vår egen väg – ville han ge oss en möjlighet att komma tillbaks till ett liv med honom. Första delen av planen för detta beskrivs i det gamla testamentet. Det är hela Israels (judarnas) historia. För att judarna skulle bevisa att de menade allvar med att de ville ha Gud som herre var det riktigt tufft för dem. Judarna hade speciella regler för vad de fick och inte fick göra som idag kan tyckas märkliga.

Men sedan föddes messias – den som skulle rädda alla som vill, inte bara judar, ifrån djävulens rike. Vem exakt Jesus var som historisk person diskuteras flitigt. Judarna tror till exempel att Jesus inte var messias, utan de väntar fortfarande på honom. Vi kristna tror dock att Jesus är den messias som Gud hade lovat Israel skulle födas. Men även bland kristna finns olika varianter på uppfattningar: Var Jesus Gud inkarnerad som människa? Var Jesus bara en vanlig människa? Etc.

Den otroligt viktiga funktion Jesus fyllde, som alla kristna ändå är överens om, var att visa djävulen och alla andra varelser i Guds skapelse, även de som inte är bundna i vårt universum, att det var möjligt för en människa att leva ett liv utan synd – att leva ett helt liv utan att göra onda/själviska gärningar. Eftersom Jesus lyckades med det är han berättigad att gå i god för alla människor som vill bli befriade från djävulens rike.

Sammanfattningsvis: Människan skapades till att leva i ett paradis tillsammans med Gud. Men människan valde att gå sin egen väg och fick lämna paradiset. Men Gud älskade oss så mycket att han lät Jesus födas, till att leva ett felfritt liv och sedan dö för att alla människor som vill skall få möjlighet att återigen leva med Gud genom att acceptera Jesu död som ett ställföreträdande straff för alla fel vi någonsin gjort.

Det finns alltså ett egenvärde i att kalla sig kristen även om man inte sympatiserar med allt som gjorts i kristendomens namn. Att säga: ”Jag är kristen”, betyder just att man accepterat att Jesu död är ett offer för ens synder; att Jesus är ens herre, vägledare och vän.

Jag säger bara en sak!

2009-08-17T21:50:00.023+02:00

Dauntown.se

Mobila undanflykter

2009-08-01T11:56:00.013+02:00

Tänk dig följande situation: Det ringer på din mobiltelefon. Du vill inte prata. Men du klarar inte av att helt enkelt låta bli att svara. Vad gör du? Här har du några tips på vad du kan säga:

Klassikern

Du, jag har väldigt dåligt batteri.
(Lägg på)

På sin egen bekostnad

(Med stressad röst) Förlåt, men kan du vänta lite. Jag hittar inte min mobil!!
(Med mobilen på armlängds avstånd och med panik i rösten) Var är den?!
(Gör skrammelljud från saker som du flyttar runt)
(Någon sekunds tystnad)
(Kvävt skrattandes)...hur kan jag vara så pinsam...
(Lägg på)

Skadeglädje

(Med entusiasm) Du ringer perfekt! Jag skall precis testa en grej med min mobil... Lyssna nu! Så här låter det när den faller från fjärde våningen rätt ner i asfalten!!
(Vänta några sekunder)
(Lägg på)

Kärleksförklaringskommentaromröstning

2009-07-24T20:21:00.012+02:00

Ni som följer bloggandet på Dauntown vet att jag nyligen fick en otroligt fin kärleksförklaring av min flickvän Madelene på hennes blogg. Inlägget gjorde mig glad och hon har fått sin tackpuss här hemma. Men jag måste ju självklart lägga in en kommentar på hennes blogg...

Jag har nu under dagen författat ett hundratal olika texter att välja mellan och tänkte göra en kul grej av det. Ni får hjälpa mig att välja! Jag har valt ut fyra alternativ och det som får flest röster kanske jag väljer att posta som kommentar på Madelenes inlägg. Du röstar i kolumnen till höger. Omröstningen stängs nu på söndag kl. 23:59. Jag har själv röstat på alternativ 3. :)

Vilken kommentar skall Fredrik ge?

Effekten av detta inlägg blev att jag nu känner mig tvingad att ta tag i disken som står och jäser i köket... Bläh.
Tack min älskling.
Åh! Ett kärleksuttryck som du tillägnat mig, bara mig. Du är också ganska bra. Men framförallt är du min, bara min! MOOHAHAHAAA!!!
…Och till alla er eventuella läsare vill jag upplysa att det händer ibland att jag och Madelene kommunicerar även på andra sätt än via blogginlägg och kommentarer på Dauntown.

Resultatet blev

0 röster
1 röst
2 röster
0 röster

Michael Jackson-hyllning

2009-07-20T20:44:00.011+02:00

Min bror Johnny tog initiativet att skapa en blogg till hyllning av den nyligen avlidne popkungen. Kolla in:

Dauntown - Michael Jackson

På gång...

2009-07-14T19:10:00.008+02:00

Daunweb(.110mb.com), som snart kanske blir dauntown.se, är för mig ett sätt att lära mig webbdesign. Flera timmar om dagen kan jag sitta och ändra om designen radikalt, för att sedan återgå till hur det såg ut innan. ... Timmars arbete där belöningen är färdighet och ett nöjsamt tidsfördriv.

Här kommer en lista på de mål jag har med detta hemsideprojekt:

Bemästra html/xhtml, css
Dela musik, video, text, etc. med omvärlden.
Hålla kontakt med släkten

Mål 1. Det första målet når jag i skrivandets stund. Jag är framgångsrik! Just nu känner jag mig som en kung på hemsidskodande och skulle lätt kunna ägna hela dagarna åt att ge support på bloggdesign.

Mål 2. Mitt andra uppsatta mål tvingar mig i dagsläget att krypta till korset som den enda av oss på daunweb som inte har lagt upp något lyssningsbart där jag sjunger. Det kommer. Det kommer... Under ytan känner jag hur det kokar. Inom två år har alla medlemmar här (Jag, Madelene, Torbjörn, Johnny, Viktor och Hanna) lagt upp ett dussintal musikvideor. Det är jag helt säker på!

Mål 3. Som nybliven Kungälvsbo har jag blivit terroriserad av min släkt helt utan denna hemsidas hjälp. Idag kom Torbjörn hit med en möbel och gormade och skrek att jag inte har något liv på riktigt eftersom min soffa är gräsligt ful. Så målet nås för tillfället, även om det inte är daunwebs förtjänst. I semestertider vore det väl konstigt om alla hängde vid datorn hela tiden (som jag gör).

Kommentar till: Viljan att ha rätt, 2

2009-06-11T08:00:00.037+02:00

Detta är min andra replik i en bloggdiskussion.

Viljan att ha rätt av Tobias Skoglundh
Replik av Fredrik
Genmäle av Tobias

Jag vill behandla två begrepp. Det första är det verkliga jaget. Det andra är från Björn Clausens kommentar: inseendet.

Det verkliga jaget
Tobias. Du beskriver det verkliga jaget som något formlöst som existerar opåverkad av omgivningen. Detta är en skillnad mot personligheten, tänker jag. Det går att definiera hur någon är som person, alltså har det form. Därför skulle det vara intressant att veta hur du tänker kring det formlösa jaget kontra den formade personligheten Har ditt verkliga jag en personlighet? Hur tror du att din personlighet skulle påverkas om du når dit att ditt hopkokta jag börjar tynat bort och ditt formlösa, verkliga jag tar över?

Jag tycker det låter spännande med denna inre människa bakom den uppbyggda fasaden. Men som jag förstår mig själv finns det ingen inre människa i den bemärkelsen. Det du kallar det hopkokta jaget är mitt verkliga jag. Jag kallar det hopkokta jaget för min identitet eller självbild. Frågan jag bär är: vilken självbild vill och kan jag leva med? Detta är en frihet för mig och ett ansvar. Det finns ingen överskuggad själ bakom detta hopkok, som jag ser det. Så istället för att rasera en kulturell fasad, kokar jag ihop något bra med hjälp av användbara byggstenar. Byggstenarna är både gamla och nya tankar. Ofta är det just vid konfrontation med nya tankar jag får anledning att se över min självbild.

Men! Friheten att definiera mig själv är inte obegränsad. Jag kan inte tro på vad som helst om mig själv. Självbilden måste, för att vara trovärdig, harmonisera med min historia och min omvärld. Om jag inte skulle tro på den självbild jag lever med skulle jag bära på en inre ofrid. En sådan avsaknad av en trovärdig självbild skulle få mig att, mer eller mindre medvetet, söka efter vad man skulle kunna kalla ett verkligt jag. Men då är det inte en, genom kulturen gömd, själ jag pratar om, utan endast en trovärdig självbild. Med andra ord: ett nytt hopkok som harmoniserar bra.

Inseendet
Inseendet får stå som begrepp för den verklighetsbeskrivning du återger i din kommentar, Björn. Du säger att min identitetsuppfattning och mina handlingar bara är illusioner. Allt som finns är inseendet, som är synonymt med stillhet. Den konventionella verklighetsuppfattningen är att det finns avgränsade identiteter som utför handlingar som balanseras genom konsekvenser – dualism (du & jag, handling & konsekvens). Inseendet är en alternativ verklighetsuppfattning med avsaknad av rörelse, som i sig är en fullgod balans, utan behov av motpol – icke-dualism.

Jag tycker mig också kunna utläsa en tes om att sanningen om den yttre verkligheten inte går att finna genom intellektets logiska tänkande. Anledningen är att sanningen är för stor för att få plats i intellektet, alternativt att verklighetens väsen inte är kompatibel med det människans tänkande.

Förstår jag rätt? I så fall håller jag inte med. Inseendet är, som jag förstår det, inte en sanning utan ett medvetandetillstånd. Min egen verklighetsuppfattning och den yttre verkligheten – som är det jag försöker ha en uppfattning om – är två skiljda saker, tänker jag. Den yttre verkligheten är som den är, oavsett vad jag tror om den.

För att förklara min kritik tänker jag likna den yttre verkligheten med en matematisk ekvation. Att inte använda sig av sitt logiska tänkande vid sökandet efter förståelse av den yttre verkligheten är som att lösa ekvationen genom att slumpartat chansa på ett svar. Att förenkla uppfattningen av omvärlden – genom att exempelvis inte se skillnad mellan person och handling som du gör i din kommentar – är som att ta bort bitar ur ekvationen. Det är klart att uträkningen kan bli lättare då. Men samtidigt blir nog svaret långt ifrån rätt? Å andra sidan skulle du kunna motargumentera med tesen om verklighetens väsen, och säga att ekvationen bara går att lösa med hjälp av en dator med tillräcklig kapacitet för ett sådant avancerat tal. Denna dator är inseendet och intellektet är en miniräknare utan batteri. Ett annat motargument är att, eftersom vi aldrig kan veta om vi räknat rätt, lika gärna kan utgå ifrån att uträkningen blir fel så: ”what the heck!”, ”shit the same”, ”jag kan lika gärna få ett bra svar på ett tärningskast”.

Jag kan förstå att inseendet – detta tillstånd av stillhet – är skönt eftersom man där slipper allt ansvar och alla jobbiga känslor, som sorg till exempel. Möjligen är inseendet därför en önskvärd yttre verklighet för någon, men inte för mig. Jag har behovet av själslig frid tillgodosett genom Jesus och blir inte befriad av tanken att den icke-dualistiska stillheten skulle vara den absoluta sanningen. Jag ser den inte som trovärdig.

Min slutplädering landar i ställningstagandet över vilken strategi jag tänker använda i sökandet efter en trovärdig uppfattning om den yttre verkligheten. Tills vidare tänker jag fortsätta med strategin att använda intellektet, att söka inom mig själv, att ta del av andras upplevelser, ta del av vetenskaplig forskning och medverka i diskussioner som denna. Jag hoppas det skall leda mig nära sanningen.

Madelenes födelsedagsafton

2009-06-10T19:16:00.018+02:00

Madelene är sjuk idag. Dålig i magen av något hon ätit tror hon. Mensverk är min diagnos. Oj, oj, oj. Och i morgon fyller hon 22år! Hur skall detta gå.

Vi har bestämt att hon som present får bestämma vad hon vill unna sig. Än så länge har hon nämnt en videokamera och en massage. Så vill ni hjälpa mig ekonomiskt ser ni till att skaffa detta till Madelene illa kvickt, så jag slipper!

Hapland 3

2009-06-10T12:59:00.021+02:00

Intressant spel. Man kan klicka på olika ställen i spelet för att få saker att hända. Men man får inte veta innan vad det går ut på. Det är en del av utmaningen. Lycka till...

Klicka för att spela

Hanna

2009-06-07T17:55:00.019+02:00

Idag kom min lillasyster och STÖRDE MIG!!! ...inte.

Titta vad hon ser ut:

Kommentar till: Viljan att ha rätt

2009-06-05T00:56:00.011+02:00

Detta är en kommentar på blogginlägget Viljan att ha rätt av Tobias Skoglundh.

Du undrade om det du skriver bara är trams eller om vi som läsare får ut något. Jag vill därför bemöta ditt blogginlägg som en bekräftelse till dig genom att berätta hur jag uppfattar bitar av din text, och kanske även försöka skapa diskussion.

Som jag läser ditt blogginlägg handlar det dels om en strategi till självinsikt genom distanstagande av sig själv. Dels handlar det om att söka inre harmoni mellan olika självbilder. Konkret tar du upp att ditt behov av att ha rätt ibland krockar med ditt behov av att få förståelse för andra människors uppfattning.

Innan jag jag fortsätter vill jag definiera hur jag uppfattar egobegreppet:

Då jag är som mest i mitt ego är när jag är på bio. Då vet jag inte ens om att jag finns. Då har jag noll reflekterande, ingen självdistans och allt är bara ett tillstånd av att vara eller göra. Förvisso gör jag vid ett biobesök inte så mycket mer än att bara känslomässigt reagera på det jag ser och hör. Men ändå. Exakt samma tillstånd av total odistansering (totalt i mitt ego) är jag även i andra sammanhang där jag också interagerar med omgivningen mera aktivt. Egot är alltså det som jag gör och är när jag inte medvetet styr mig själv. Egot är både synonymt med egenkärlek och ens oreflekterande impulsiva jag.

I din text låter det först som att du söker ditt egos död, vilket jag trodde att du menade med att "egot tynar bort". Självkritik är viktigt, men samtidigt tänker jag att allt har sin tid. Reflektera har sin tid. Agera har sin. Istället för att värdera egot som negativt tänker jag att det gäller att finna balans mellan eftertanke och impulsivt agerande. Skulle jag dock aldrig se mig själv utifrån skulle jag säkert förlora makten att själv definiera vem jag är. Antagligen skulle jag inte heller vara speciellt bra på att lyssna på andra. Senare i din text ändrar jag tolkning och tror nu att du snarare söker efter en nedtonad plats för ditt egot än att du vill ta bort den helt.

Min strategi är att jag inte vill döda eller ta bort egot. Istället försöker jag försonas med denna del av mig. Jag ser egot som min vän och livskamrat, men att jag samtidigt behöver umgås med andra så kallade vänner, i symbolisk mening, för att inte bli helt insnöad. Jag kan inte riktigt se om det är så du också menar med att "det rena jaget kan få harmonisera tillsammans med det hopkokade jaget...".

Dagens spelmusik

2009-06-03T21:35:00.018+02:00

Både Torbjörn och Viktor uppdaterar dagligen. Torbjörn skriver något som liknar poesi, Viktor rekommenderar musik. Jag vill inte vara sämre. Eller i alla fall inte mycket sämre, så jag tänker också rekommendera musik. Men inte vilken musik som helst, utan TV- och dataspelsmusik! Först ut är Hydrocity Zone, Act 2 från Sonic 3 till Segas Megadrive (kallad Genesis utanför Norden).

Jag kanske inte rekommenderar en ny låt varje dag, men den för stunden rekommenderade musiken hittar ni i sidomenyn till höger.

Madelenes bil

2009-05-25T13:17:00.030+02:00

De senaste tre månaderna har jag inte köpt mina månadskort på Västtrafik. Istället har jag och Madelene samsat om en bil. Jag tycker den är riktigt rolig att köra. Under det dryga halvår jag av Vägverket beviljats tillstånd att köra på egen hand har jag utvecklat min körförmåga avsevärt. Även om hon aldrig skulle erkänna det känner sig Madelene tryggare när jag kör än när hon själv gör det!

Till saken hör också att jag tycker att denna bil är cool (i detta fall menar jag cool som synonym till snygg). Faktum är att jag ofta tänkt att jag inte bara har höga vuxenpoäng medan jag kört runt med bilen, utan också att jag har hög hippfaktor. Detta var för mig en oifrågasatt sanning tills förra tisdagen...

Helt oprovocerat kläcker en av mina trumpetelever följande kommentar: "Du vet, din bil. Den är inte lite ful." ...

Jaha! Två saker kan jag konstatera:

Jag är glad att det är just jag och Madelene som oftast använder denna bil, eftersom vi båda gillar detta gröna exemplar av Fiat från 1989.
När ovan nämnda trumpetelev läser detta inlägg kommer han att skämmas ögonen av sig! MOOHAHAHAAA!! Poetisk rättvisa är härmed upprättad. Straffet för "förargelseväckande kommentar mot annans fordon" blev "anonym uthängning" samt "sommarlovslång skam". Du vet vem du är.

Grillkväll hos Joakim

2009-05-23T22:35:00.040+02:00

Denna lördag var en väldigt trevlig kväll. Jag fick träffa John Pettersson och Tobias Skoglundh igen. Det var över ett år sedan sist. John hämtade upp mig i Surte med sin Volvo. Vilken lyx!

Vid MAXI hämtade vi upp Tobias. På vägen passerade vi raggartåget i Kungälv: Ett långt ekipage med gamla bilar, glada miner, raggarmusik och ölburkar. Trafiken flöt på i gånghastighet. Och bredvid bilarna gick också mycket riktigt personer med onykter passgång och dirigerade trafiken.

På grillen låg mina korvar, Johns kyckling och Tobias lamkottletter (som han delade med Joakim). John tog bilder på maten och om ni kollar in hans bilddagbok kan ni få en glimt av smarrigheterna.

En sista mycket viktig anteckning från denna dag är att jag - FREDRIK DAUN - vann över både Joakim och Tobias på KO i första ronden på ett Ultimate Fightiningspelsdemo på PS3 (Play Station 3). Min seger bevittnades på 47-tums HDTV så det var ingen tvekan om utgången!

Arga TV-spelsrecensenter

2009-05-22T22:03:00.057+02:00

Under några års tid har jag inte haft någon TV. Istället har jag tittat på video på Internet. En av de mest underhållande genrerna är amatörer som recenserar TV-spel. Bland communityn som youtube och thatguywhittheglasses handlar recensionen ofta mer om hur uppjagat rasande recensenten blir över brister i spelen snarare än att återge en rättvis bild av spelet. För mig blir det en kombination av underhållning och nostalgi då jag känner till majoriteten av spelen som släppts på spelkonsoller som NES (Nintendo Entertainment System), SNES (Super Nintendo Entertainment System) etc.

För er andra som spelat spel som Duck Tales, Mega Man, Super Mario Bros., och de andra klassikerna men ännu inte sett någon av dessa Kalle Ankaroliga recensenter tipsar jag här om AVGN (Angry Video Game Neard) som var en av de första jag såg. Här nedan en recension av spelet Teenage Mutant Ninja Turtles på NES:

Vill du ha mer finns över 100 videoklipp från 2004 till idag. Varannan vecka lägger han upp ett nytt klipp. Gå in på James Rolfes hemsida och klicka på AVGN.

Änglar och demoner

2009-05-21T19:21:00.074+02:00

Nu har även jag sett Ron Howards filmatisering av Dan Browns Änglar och Demoner. Det som imponerade på mig var att katolska kyrkan behandlades med sådan respekt, ämnet till trots. Den enkla vägen hade varit att utmåla religionen som demonen och vetenskapen som ängeln. Istället ges budskapet att även den allra mest änglalika personen kan vara en varg i fårakläder, och vice versa, och att det bästa är när vetenskapen och kyrkan kan mötas i ömsesidig respekt.